Punktskrift på dator: display, tangentbord och skärmläsare

Uppdaterad oktober 2026 · Lästid 6 min

Punktskrift i korthet

Punktskrift är upphöjda punkter som läses med fingertopparna. Varje tecken består av en cell med upp till sex punkter, två kolumner med tre punkter i varje. Med sex punkter finns 63 kombinationer, vilket räcker för bokstäverna, inklusive Å, Ä och Ö, siffror och skiljetecken.

På datorer används ofta åttapunktsskrift, där en extra rad med två punkter läggs till. Då räcker cellerna till fler tecken, så att varje tecken på datorn kan visas i en enda cell, till exempel versaler och specialtecken som @ och \. I Sverige är det Punktskriftsnämnden, knuten till Myndigheten för tillgängliga medier (MTM), som fastställer normerna för svensk punktskrift.

Punktskriftsdisplay

En punktskriftsdisplay (även kallad punktskriftsskärm eller punktdisplay) är en avlång enhet som läggs framför eller under datorns tangentbord. Den har en rad celler med stift som höjs och sänks elektroniskt. Displayen visar en rad text åt gången, till exempel raden där markören står, och du förflyttar dig med knappar på displayen.

Exempel på displayer med 40 celler som finns på marknaden är Focus 40 Blue (Freedom Scientific/Vispero), Brailliant BI 40X (HumanWare), Mantis Q40 (APH och HumanWare, med vanligt QWERTY-tangentbord inbyggt) och Orbit Reader 40 (Orbit Research). Utbudet och de svenska återförsäljarna förändras, så fråga syncentralen vilka modeller som är aktuella.

De flesta moderna displayer ansluts med USB-C eller Bluetooth och kan kopplas till flera enheter. Många har också egna funktioner för anteckningar och för att läsa böcker från ett minneskort, så att du kan använda dem utan dator.

Punktskriftstangentbord och vanligt tangentbord

Ett punktskriftstangentbord har åtta tangenter, en för varje punkt, plus mellanslag. Du trycker ned tangenterna för de punkter som ska ingå i tecknet samtidigt, som ett ackord. Layouten kallas ofta Perkins-stil, efter den klassiska punktskriftsmaskinen.

• Inbyggt i displayen: Många displayer har åtta punktskriftstangenter ovanför cellerna, så att du kan skriva direkt på displayen.
• Displayer med QWERTY: Mantis Q40 har i stället ett vanligt tangentbord, för den som hellre skriver med touchmetoden.
• Vanligt tangentbord: Många blinda skriver med ett vanligt tangentbord och läser med display eller talsyntes. Pekfingertangenterna F och J har upphöjningar för orientering. Du kan också sätta små kännbara punkter (taktila markeringar) på tangenter du ofta behöver hitta, till exempel Enter och Esc.
• Punktskrift på pekskärm: iPhone och iPad har funktionen Punktskriftsinmatning på skärmen i VoiceOver, där du skriver punktskrift med fingrarna direkt på skärmen. Android har ett motsvarande punktskriftstangentbord i TalkBack.

Ett tangentbord med tydlig återkoppling och vanlig placering av tangenterna är oftast bäst. Undvik tangentbord med ovanlig layout eller många extra knappar. Läs även om tangentbord med stora tangenter för den som har kvar en del syn.

Skärmläsare i Windows, Mac och mobil

Punktskriftsdisplayen fungerar inte på egen hand mot datorn. Den behöver en skärmläsare som tolkar innehållet på skärmen och skickar det till displayen och till talsyntesen.

Alla dessa stöder punktskriftsdisplayer och svenska punktskriftstabeller. I Windows Skärmläsaren behöver punktskriftsstödet installeras under Inställningar > Hjälpmedel > Skärmläsaren. I NVDA väljer du display och svensk punktskriftstabell i inställningarna.

Skärmläsare bygger på kortkommandon i stället för mus. Det är därför bra att kunna de vanliga kortkommandona i Windows och på Mac. Många skärmläsarkommandon använder Insert som modifierare i Windows, se Insert-tangenten, eller Caps Lock på laptop.

Få hjälpmedel och lära sig

• Syncentralen i din region gör en bedömning och kan förskriva punktskriftsdisplay, skärmläsare och annan utrustning för privat bruk. Regler och eventuella avgifter skiljer sig mellan regionerna.
• I arbetslivet kan arbetsgivaren och Arbetsförmedlingen ha ansvar för att anpassa arbetsplatsen.
• I skolan ansvarar skolan för anpassningar, och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) ger stöd och läromedel.
• Synskadades Riksförbund (SRF) är intresseorganisationen för personer med synnedsättning. Där finns information, gemenskap och erfarenhetsutbyte om punktskrift och hjälpmedel.
• MTM producerar punktskriftsböcker och tidningar och sköter biblioteket Legimus för den som har läsnedsättning.

Att lära sig punktskrift som vuxen tar tid, men många har stor nytta av det, särskilt för korrekt stavning, siffror och programmering, där talsyntes inte räcker hela vägen.

Syntolkning och bildbeskrivningar

Syntolkning betyder att det visuella beskrivs i ord, till exempel i film, tv och teater. På datorn motsvaras det av bildbeskrivningar: alternativtext på webbsidor och i dokument som skärmläsaren läser upp. Flera skärmläsare och mobilfunktioner kan i dag också generera automatiska bildbeskrivningar, men de är inte alltid tillförlitliga.

Gör du själv innehåll, som dokument, presentationer eller webbsidor, hjälper du skärmläsaranvändare genom att skriva alternativtext till bilder, använda riktiga rubriker och undvika text som bara finns i bilder.

Vanliga frågor